Guld har varit en populär metall sedan flera tusen år före vår tideräkning och skattats för sin resistans mot oxidation i kombination med mjukheten som gör den lätt att arbeta med även med mycket simpla verktyg. Dess raritet gjorde så att dess värde var relativt konsekvent och därför var en mycket bra metall att mäta andra varors värde emot. Fram till modern tid var det vanligt att banker, både riksbanker och andra, höll en viss mängd guld som motsvarade värdet av all valuta i landet. De flesta länder i världen har dock frångått denna definition av sin valuta och har istället så kallade fiatvalutor, vilket innebär att de mäts i värde gentemot varandra snarare än mot ett guldvärde. Det ger större frihet till att variera räntor och andra viktiga ekonomiska variabler som behövs i ett modernt samhälle. Guldet har dock fortfarande sin plats, då dess världsmarknadspris påverkar och jämförs med många andra material.
Fysikaliska egenskaper
Guld har den kemiska beteckningen Au, för Aurum. Det är en mycket tät metall, vilket är anledningen till dess tyngd vilket i sin tur är anledningen till att den kan vaskas fram som guldkorn. Guld har också hög elektrisk konduktivitet och används därför ofta i elektronik. Tack vare dess mindre reaktiva natur har det länge använts i tandproteser och andra medicinska applikationer.
Guld i smycken
Guld har högre smältpunkt än silver och dess vanligaste legering är så kallat 18 karats guld, vilket betyder att 75 % av produktens vikt utgörs av rent guld. Resterande 25 % är vanligtvis silver och koppar, men ibland platina eller palladium beroende på vilka egenskaper man vill att legeringen ska ha. I smyckessammanhang handlar detta nästan alltid om färg och slitstyrka. Eftersom guld är en mjuk metall så slits 24 karats, alltså hundraprocentiga guldsmycken, snabbare än legeringar på 18 karat. Guldsmycken kan tack vare dess egenskaper behålla sitt utseende i generationer.